Efter att Finansinspektionen under tisdagsmorgonen bemött SvD Näringslivs uppgifter om Nordea, och bankens påstådda kapitalbrist till följd av systematiska felbedömningar av risken vid utlåning, kommenterar nu även storbanken själv uppgifterna i ett pressmeddelande.

– Vår förmåga att generera kapital är bland den bästa av alla banker i världen och vi har visat den förmågan under de senaste tio åren. Vi är övertygade om vår förmåga att uppfylla kapitalkraven utan ytterligare kapital. Jag ser artikeln i Svenska Dagbladet som högst spekulativ utan någon reell substans, säger Casper von Koskull, vd och koncernchef.

I pressmeddelandet skriver banken också att man "har tillräckligt med kapital för att uppfylla kapitalkraven".

Man förväntar sig heller inte några större förändringar av kapitalkraven till följd av Finansinspektionens pågående och kommande utvärderingar, där myndigheten utvärderar storbankernas interna modeller och för en dialog med dessa om bland annat riskvikter för företagsutlåning.

Nordea meddelar även att man känner sig trygga med de siffror som banken har inrapporterat.

Nordea understryker vidare att man redan har den högsta riskvikten av alla svenska banker – 41 procent jämfört med 20-35 procent – och att SvD Näringslivs slutsats att Nordea skulle behöva höja sina riskvikter till 61-73 procent är orealistisk.

Mats Qviberg och övriga tilltalade i HQ-rättegången frias från samtliga åtalspunkter, som rörde grovt bokföringsbrott, grovt svindleri samt medhjälp därtll.

Även yrkandet för näringsförbud för de tilltalade ogillas.

I domen fastslår tingsrätten bland annat att den redovisningsmetod som HQ Bank använde sig av under i årsredovisningen och första kvartalsrapporten "rent objektivt var förenlig med det regelverk som gällde under 2009-2010", vilket var anledningen till att de tilltalade friades från åtalspunkten grovt bokföringsbrott.

– Det har funnits mindre avvikelser från regelverket men de har inte varit av sådant slag att de har varit vilseledande, säger chefsrådman Karin Kussak vid en presskonferens i tingsrätten efter domens tillkännagivande med anledning av åtalspunkten grovt bokföringsbrott.

Mats Qviberg själv twittrade om domen några minuter efter att den offentliggjordes.

"Inte helt oväntat men ändå ett otroligt efterlängtat beslut. Tack för allt stöd!" skriver han på Twitter.

Försvaret får 37 miljoner kronor i ersättning för rättegångskostnader från staten, rapporterar SVT Nyheter.

Tingrättens dom kan överklagas fram till den 12 juli.

Chefsåklagare Martin Tidén vid Ekobrottsmyndigheten meddelade på en presskonferens under eftermiddagen att han ännu inte har hunnit ta ställning till huruvida man kommer att överklaga domen eller inte.

– Om jag inte kan emotse en ändring i hovrätten så kommer jag inte att överklaga, sa han vid presskonferensen.

I höst fortsätter HQ AB:s skadeståndsmål mot Mats Qviberg, Stefan Dahlbo, Mikael König och Curt Lönnström. HQ AB driver skadeståndsprocessen som omfattar 17.000 aktieägare och som stämmer Qviberg och de andra HQ-direktörerna på 5 miljarder kronor, inklusive ränta.

Christer Sandberg, ordförande i HQ AB, säger efter tingsrättens dom att dagens besked inte innebär några förändringar för höstens skadeståndsmål.

HQ AB bildades efter att Finansinspektionen återkallat HQ Banks tillstånd i augusti 2010.

Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen (FI), säger till TT att han är oroad över världsekonomin efter Brexit.

– Det går inte att utesluta en bankkrasch i nuläget likt den som Lehman Brothers råkade ut för. Vi följer utvecklingen noga och har kontakt hela tiden med de svenska storbankerna. Vi har en beredskap om situationen på den finansiella marknaden skulle förvärras, säger han till nyhetsbyrån.

Myndigheten skriver även på sin hemsida att man har en löpande dialog med Finansdepartementet, Riksbanken och Riksgälden om läget.

Därmed kan peer-to-peer-förmedlaren titulera sig betalningsinstitut.

Bolaget tillhandahåller en plattform för lån mellan privatpersoner och lämnade hösten 2015 in sin ansökan.

FI:s beslut innebär att inspektionen granskat och godkänt företagets styr- och kontrollmekanismer. Samt lämpligheten hos ledande befattningshavare och styrelse.

– Vi är jätteglada för [tillståndet] och nu kan vi helt fokusera framåt på att utveckla och förbättra våra tjänster till både långivare och låntagare, säger Erika Hallbäck, IR-chef på Lendify, till Realtid.se.

Tillståndet innebär dock inga förändringar i affärsmodellen. Bolaget fortsätter vara en marknadsplats för peer-to-peer-lån. Och målsättningen är att bli en tydlig konkurrent till bankernas blancoutlåning.

Hur ser er kreditprövning ut?

– Vi har goda kredittagare helt utan betalningsanmärkningar och med en genomsnittsinkomst på runt 400.000 kronor [om året]. Vi tar alltid en kreditupplysning från UC [Upplysningscentralen] på alla våra kunder.

Hur har Trustbuddy-skandalen påverkat er?

– Vi såg inget utflöde [av kunder] efter den perioden, men vi får vi ofta den frågan. Vi är i en bransch som är under uppbyggnad och förtroendet är extremt centralt för oss. Nya aktörer där det går illa påverkar såklart branschen negativt, säger Erika Hallbäck.

På måndagen kunde Realtid.se avslöja att Mats Qviberg, efter sommaren, ska kräva ett skadestånd från FI på "flera miljarder".

Han anklagar myndigheten för att ha dragit in HQ Banks tillstånd på felaktiga grunder i augusti 2010 – och menar att innehållet i den friande HQ-domen bevisar det. 

FI:s chefsjurist Per Håkansson tycks ta stämningen med ro när Realtid.se når honom.

– Det får han naturligtvis göra. Det är hans självklara rättighet. Vi har dock inte så mycket kommenterar till det där nu. Men vi bedömer inte att det finns någon grund för ett skadestånd, säger Per Håkansson till Realtid.se.

Qviberg: Åtalet byggde på FI:s underlag

Som Realtid.se tidigare rapporterat om menar Mats Qviberg och hans advokater att Ekobrottsmyndighetens HQ-åklagare Martin Tidén, nästan uteslutande, byggde sitt åtal på det underlag FI utgick från för att återkalla banktillståndet.

Men eftersom de samtliga åtalade i HQ-målet friades från anklagelserna om bland annat grovt svindleri var FI:s beslut oriktigt, anser Qviberg.

FI håller inte med om den beskrivningen och förnekar att åtalet i huvudsak baserades på myndighetens material.

– Domen är noga knuten till det åklagaren gjort som gärningspåståenden. Den handlar inte om de centrala frågorna som [FI] hade till grund för sitt återkallninngsbeslut. Så därför finns det inte utifrån tingsrättens dom någon anledning att omvärdera vårt beslut, säger Per Håkansson.

Prövade inte frågan om felvärdering

Han menar att tillståndet främst drogs in mot bakgrund av bedömningen att HQ Banks tradingportfölj var felvärderad.

Det är korrekt att EBM-åklagaren Martin Tidén i brottmålet inte prövade huruvida tradingportföljen var felvärderad. Den frågan ska istället avhandlas under civilmålet som startar i november där HQ AB, som företräder 17.000 aktieägare, stämmer Qviberg och de andra på totalt fem miljarder kronor inklusive ränta.

EBM-åklagarens huvudlinje var istället att HQ Bank inte följde redovisningsregelverket IAS 39.

Samtidigt skrev FI i sitt återkallningsbeslut från 2010 att HQ Banks "finansiella ställning redovisats felaktigt". Det framgår också av HQ-domen, på sidan 26, att bristerna i redovsiningen "var en av anledningarna till att Finansinspektionen återkallade" tillståndet.

Enligt domen anser FI dessutom att HQ Bank inte tillämpade de internationella redovisningsreglerna IAS 39 på ett korrekt sätt – med följden att banken redovisade ett för högt resultat. "Dessa uppgifter har varit vilseledande, därav åtalen för grovt svindleri", menade åklagaren.

Felaktig analys av IAS 39?

Men det höll inte tingsrätten med om och friade de tilltalade. Och på måndagen meddelade åklagaren att han inte kommer att överklaga domen.

Enligt Qviberg och hans adokvater är det därför uppenbart att både FI och EBM gjorde en felaktig analys av regelverket IAS 39. De undersökte därmed inte heller den faktiska värderingssituationen tillräckligt noga när tillståndet drogs in 2010 och när åtal väcktes 2015.

Per Håkansson avböjer att kommentera uppgifterna i domen och Qvibergs slutsats – med hänvisning till att han inte kan åtalet tillräckligt väl. Han har därför inga "ytterligare kommenterar när det gäller tingsrättens beslut för tillfället".

– Jag vill inte uttala mig om vad åklagaren grundade sitt åtal på jag har inte satt mig in särskilt mycket i det. Det är ju en brottmål och det sysslar inte vi med, utan åklagaren tar fram det underlag åklagaren behöver, säger han.

Snävt åtal

FI:s presschef Annika Zervens skriver dock i ett mejl till Realtid.se att det finns "omständigheter som inte prövats alls av tingsrätten, till exempel brister rörande bankens risktagande, hur kapitalkraven uppfyllts och bankens interna styrning och kontroll".

Liksom Håkansson betonar hon också att åklagaren inte heller drev linjen att tradingportföljen varit felvärderad. Det var dock den viktigaste komponenten i FI:s bedömning.

Även HQ AB ska i höst delvis att fokusera på tradingportföljen som de också menar var felvärderad. Bolagets ordförande Christer Sandberg konstaterade den 21 juni att den friande HQ-domen inte innebär några "som helst konsekvenser" för civilmålet eftersom "bolagets talan" bygger "på helt andra grunder än de som åklagaren" valde i brottmålet.

Men Mats Qvibergs rådgivare och nära vän Christer Ager-Hanssen menar att Qviberg kommer kunna motbevisa både myndigheten och HQ AB även i den delen.

– Vi har massa andra dokument som vi på grund av brottmålet nu kan använda mot Finansinspektionen, men som vi inte använt under tingsrättsprocessen. Men genom förundersökningen har vi fått stor insyn i till exempel mejl och internkommunikation mellan Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen, hävdar Christer Ager-Hanssen och fortsätter:

– När det gäller civilmålet är vi inte det minsta oroliga. [HQ AB] är helt fel ute och det kommer vi att kunna bevisa.

Stämning lämnas till JK

Nu återstår det att se om Mats Qviberg formellt inkommer med en skadeståndsansökan efter sommaren. Om han vill stämma FI i Sverige ska den i så fall lämnas till justitiekanslern (JK). JK för statens talan i sådana här fall och tar ställning till om det finns fog för att bevilja skadestånd.

– FI kommer med stor sannolikhet av JK bli tillfrågat om vad vi tycker om saken, säger Per Håkansson.

Hur många gånger har stämningar riktats mot FI?
– En handfull gånger de senaste 5-10 åren, men inte i något fall har JK godkänt något skadeståndsanspråk mot myndigheten. Men om JK nekar skadestånd kan den som sökande ta stämningen vidare till tingsrätten för att inleda en process där.

Qviberg har dock flaggat för att han kan välja att stämma FI genom Londons domstolsväsende. Myndigheten har i dagsläget inget svar på hur den ska hantera en eventuell stämning utomlands, utan hänvisar till JK.

Swedbank stärkte sitt räntenetto till 5,7 miljarder kronor i andra kvartalet. Det framkom när bankens halvårsrapport presenterades under torsdagen.

Högre utlåningsvolymer inom svenska bolån bidrog till det förbättrade räntenettot men även ökade bolånemarginaler. "Marginalerna ökade med omkring 4-5 punkter i kvartalet", säger Swedbank till Dagens Industri.

"Trots fallande räntor som gör att bankerna kan låna billigt har Swedbank rört sin listränta en gång i år – och då var det en höjning med 3 punkter till 2,01 procent", skriver Dagens Industri.

Swedbanks vd motiverar de högre bolånemarginalerna med ökade krav från Finansinspektionen.

”De ökade marginalerna är fortfarande en konsekvens av de ökade kapitalkrav som kom från Finansinspektionen. Det tar tid att verka igenom en portfölj som vår”, säger Birgitte Bonnesen till Dagens Industri.

FI:s stabilitetsrapport pekar på att den unika kombinationen av en stark konjunktur och rekordlåga räntor bidrar till att hushållens skulder och bostadspriserna växer snabbt. På tre år har bostadspriserna ökat med drygt 40 procent. FI ser därför att sårbarheter byggs upp i den svenska ekonomin.

– För att ytterligare stärka hushållens motståndskraft i en framtida kris vill FI därför skärpa amorteringskravet för nya bolånetagare som tar stora lån i förhållande till sina inkomster. Förslaget kommer att gå ut på remiss inom kort, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

Förslaget innebär att alla nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst, det vill säga inkomst före skatt, ska amortera 1 procentenhet mer av bolånet per år än vad de skulle behövt göra i dag. Detta gäller utöver redan befintliga amorteringsregler.

Således innebär de skärpta amorteringskraven att de mest sårbara hushållen, det vill säga de som har stora skulder både i förhållande till sina inkomster och till bostadens värde, kommer att amortera minst 3 procent av bolånet per år.

“Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt. Riskerna kopplade till höga bostadspriser och hushållens stora skulder är fortsatt förhöjda. En framtida konjunkturnedgång kan därmed fördjupas av ett kraftigt bostadsprisfall och stora konsumtionsneddragningar. Det amorteringskrav FI införde 2016 har minskat skulderna och fått hushållen att köpa billigare bostäder. Dessutom ökar det hushållens motståndskraft på sikt. För att ytterligare stärka hushållens motståndskraft avser FI att skärpa det nuvarande amorteringskravet.” Det skriver Finansinspektionen (FI) i sina slutsatser i 2017 års första finansiella stabilitetsrapport.

Rapporten utkommer två gånger per år och är en genomgång och bedömning av den finansiella stabiliteten och eventuella finansiella obalanser i den svenska ekonomin.

Det är en förhållandevis ljus bild FI tecknar av läget i ekonomin och omvärlden, även om det finns en del mörka moln vid horisonten som skulle kunna ställa till det för den svenska ekonomin och de finansiella marknaderna.

“Den svenska ekonomin stärks under 2017, med fortsatt stigande resursutnyttjande och ökad sysselsättning. Samtidigt har räntorna legat kvar på historiskt låga nivåer under en lång tid. Det är ett unikt läge för svensk ekonomi och kombinationen av god tillväxt och extremt låga räntor bidrar till att tillgångspriser och skulder ökar snabbt. I en sådan miljö finns det risk för att obalanser byggs upp, vilket kan leda till påfrestningar om störningar träffar den svenska ekonomin”, framgår det av rapporten.

“Det svenska banksystemet är stort och domineras av ett fåtal banker som är nära sammanlänkade. Det, i kombination med att bankerna är beroende av marknadsfinansiering, gör banksystemet sårbart och de ekonomiska konsekvenserna kan bli stora om bankerna får problem. FI bedömer att svenska banker överlag har tillfredsställande motståndskraft och förmåga att upprätthålla samhällskritiska funktioner även under turbulenta förhållanden. Det beror på att svenska banker har fortsatt god lönsamhet, låga kreditförluster och höga kapitalnivåer i förhållande till riskerna i verksamheten. Bankernas kapital består till stor del
av buffertar som kan användas som tillfälliga stötdämpare för att under dåliga tider täcka förluster.

Svenska banker är mer välkapitaliserade och har högre lönsamhet än sina europeiska konkurrenter, vilket har bidragit till att de har god tillgång till finansiering. Bankerna uppfyller även FI:s krav på likviditetsreserver för att klara av tillfälliga perioder av stress. Men bankerna har en stor andel utländska marknadsfinansiering, och det innebär att oro på de internationella kapitalmarknaderna kan spridas till de svenska bankerna, även om förtroendet för dem inte har försämrats.”

Bolån och fastigheter är centrala

“En stor del av bankernas tillgångar utgörs av bolån och lån till företag med fastighetsrelaterad verksamhet. Utvecklingen på bolåne- och fastighetsmarknaden är därför centrala för bankernas risktagande, intäkter och resultat. Priserna på kommersiella fastigheter har stigit kraftigt de senaste åren och fastighetsbolagens skulder har ökat. Efterfrågan på affärslokaler är stor, men sektorn är känslig för konjunkturnedgångar. FI bedömer att riskerna på den kommersiella fastighetsmarknaden kan vara förhöjda och följer utvecklingen noga.”

Värdepappersmarknaderna har en central roll i det finansiella systemet, som det finansiella  verktyg som prissätter och fördelar risker och kapital. Marknader som fungerar väl kan agera stötdämpare vid störningar, medan marknader som fungerar dåligt i stället kan förstärka och sprida problem. Där konstaterar rapporten att läget för närvarande är lugnt på de svenska marknaderna.

“Värdepappersmarknaderna har visat förhållandevis låga nivåer av finansiell stress, trots stor politisk och ekonomisk osäkerhet den senaste tiden. För närvarande ser marknadslikviditeten ut att vara god. Men i och med att marknadsutvecklingen varit lugn har motståndskraften inte satts på prov. Det finns enskilda indikatorer som pekar på underliggande sårbarheter i värdepappersmarknaderna och det är svårt att på förhand avgöra hur de kommer att reagera vid ökad stress.

En förutsättning för fungerande värdepappersmarknader är att det finns en effektiv och tillförlitlig finansiell infrastruktur. FI bedömer att den finansiella infrastrukturen i Sverige för närvarande har en hög operationell tillförlitlighet och att den fungerar väl. Men FI menar att flera systemviktiga infrastrukturföretag bör förbättra sin interna styrning och kontroll. Det är också viktigt att utveckla it-säkerheten och den interna beredskapen för att kunna förebygga och hantera cyberangrepp.”

Utmaningar för försäkringsbolagen på sikt

Livbolagens finansiella ställning ser i nuläget god ut. De låga räntorna försvagar bolagens soliditet men effekten motverkas av den starka börsutvecklingen. Europeiska försäkringsmyndighetens (Eiopas) stresstest visar att de svenska försäkringsföretagen generellt sett är finansiellt starka och kan hantera finansiella chocker, konstaterar Finansinspektionens analytiker men flaggar samtidigt för vad som kan tänkas ske framöver.

“Försäkringsföretagen står samtidigt inför framtida utmaningar om lågränteläget blir långvarigt, och på sikt kan det skapa problem för livbolagen att möta sina garanterade åtaganden

Livbolagens investeringsbeteende kan under perioder av finansiell turbulens bidra till att förstärka rörelser på de finansiella marknaderna. Regelverken för värderingen av företagens långsiktiga åtaganden är delvis utformade för att motverka procykliska beteenden, men medför nackdelen att pensionsskulden riskerar att bli undervärderad vid varaktigt låga räntor. För att hantera problemet har Eiopa fastställt en ny metod för att beräkna UFR, den långsiktigt stabila jämviktsränta som används för att beräkna nuvärdet av garanterade åtaganden med långa löptider.

Metoden innebär sannolikt att svenska försäkringsföretag kommer att behöva anpassa sig till lägre UFR-nivåer över de närmaste åren.”

Bostadspriserna är det stora problemet

FI bedömer att sannolikheten för en större prisnedgång på bostadsmarknaden är högre än normalt. Bostadspriserna har ökat snabbt och under en lång tid, och priserna har under de senaste åren stigit betydligt snabbare än hushållens inkomster. Om allvarliga störningar skulle drabba den svenska ekonomin kan bostadspriserna sjunka betydligt, vilket kan förstärka en konjunkturnedgång eftersom hushållen då tvingas strama åt sin privata konsumtion för att klara av att betala lånen på sina bostäder konstateras i rapporten.

“Hög tillväxt och extremt låga räntor bidrar till att bostadspriser och hushållens skulder ökar snabbt. De svenska hushållens ekonomi är fortsatt stark; inkomsterna stiger, hushållens sparande är högt och de har en betydande nettoförmögenhet. Hushållen har förvisso stora skulder men deras återbetalningsförmåga är god. Riskerna kopplade till hushållens stora skulder handlar därför primärt om att de kan komma att kraftigt dra ned sin konsumtion i en framtida ekonomisk nedgång. Hushåll med stora skulder bedöms vara mer känsliga för inkomstbortfall och makroekonomiska störningar.

Det amorteringskrav FI införde 2016 har medfört att nya bolånetagare lånar mindre och köper billigare bostäder, vilket har ökat deras motståndskraft mot makroekonomiska störningar. I takt med att hushållen amorterar kommer motståndskraften att stärkas ytterligare.”

Makroekonomiska sårbarheter

“Hushållens skulder ökar dock fortfarande i förhållande till deras inkomster. I kombination med de stigande bostadspriserna innebär detta att makroekonomiska sårbarheter fortsätter att byggas upp. För att ytterligare öka hushållens motståndskraft avser FI därför att skärpa amorteringskravet för hushåll med höga skuldkvoter. Kravet innebär att hushåll som lånar mer än 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera 1 procent per år utöver det som följer av de nu gällande amorteringsreglerna. Det innebär att det skärpta amorteringskravet framöver baseras både på bostadens värde och på hushållets inkomst.

Det skärpta kravet kommer att påverka cirka 14 procent av nya bolånetagare, men om skulderna fortsätter att växa snabbare än inkomsterna kommer allt fler att påverkas. De ökade amorteringarna kommer sannolikt att leda till att hushållen tar mindre bolån, köper billigare bostäder och att högt skuldsatta hushåll minskar sina skulder snabbare över tid.

FI bedömer därför att det skärpta kravet kommer att öka hushållens motståndskraft mot makroekonomiska störningar. Det är samtidigt viktigt att notera att ett skärpt amorteringskrav endast omfattar nya bolånetagare.”

Men FI:s åtgärder och policyförslag kan inte ensamt lösa de fundamentala problemen med obalanserna på bostadsmarknaden. 

“För att motverka att snabbt stigande bostadspriser och skulder leder till stora obalanser krävs även åtgärder från andra politikområden”, konstaterar Finansinspektions generaldirektör och övriga analytiker avslutningsvis i stabiltetsrapporten.

Finansinspektionen meddelade sent i går kväll att rådgivaren Capensor Capital omedelbart ska upphöra med tillståndspliktig verksamhet.

Myndigheten förelägger bolaget vid vite om en halv miljon kronor att värdepappersrörelsen ska upphöra omedelbart, enligt beslutet som offentliggjordes i går kväll.

Capensor har nu två veckor på sig att skriftligen komma in med uppgift till FI om att den tillståndspliktiga verksamhet som bedrivits har upphört samt en beskrivning av vilka förändringar i verksamheten som har gjorts, framgår det av belsutet.

– Capensor har redan vid FI:s första förfrågan sett över verksamheten och upphört med alla de delar som FI haft invändningar mot. Capensor bedriver numera en renodlad investeringsverksamhet, säger styrelseordförande Bo Lindén i en kommentar till Realtid.se.

Bo Lindén är även vd för Dividend Sweden, vilket är ett av Capensors större innehav. Enligt hemsidan investerar Dividend Sweden i andra mindre, listade företag samt bistår med tjänster kring finansieringslösningar.

Hur påverkas Dividend av FI:s åtgärder mot Capensor?

– Dividend har redan från starten fokuserat på att skapa god direktavkastning till våra aktieägare genom investeringar som resulterat i utdelningar och aldrig bedrivit någon konsultverksamhet.

Av beslutet framgår det att bolaget bedriver köp och försäljning av fast och lös egendom såsom aktier, obligationer och andra värdepapper samt ger konsultation inom ekonomi och finans. FI skriver att en sådan verksamhet kräver tillstånd, vilket bolaget inte har.

Capensor beskriver sig själva som en oberoende investerare och finansiell rådgivare som medverkar till att mindre företag får det kapital och den kompetens som behövs för att växa till lönsamhet.

Bolaget har under granskningen i sina svar till myndigheten skrivet att "Capensor har inte för avsikt att bedriva tillståndspliktig verksamhet. Bolaget bedriver investeringsverksamhet och´kan enligt sin egen uppfattning närmast jämföras med till exempel Investor eller Industrivärden, två bolag som inte bedöms behöva tillstånd för sin likartade verksamhet".

Skillnaden är dock skriver Capensor i sina svar att "Bolaget bedriver dock inte förvaltning av värdepapper, såsom ett investmentbolag, och har inte heller skattemässig status som sådant. Bolaget investerar på relativt kort sikt och är aktivt inom aktiehandel för egen räkning i de bolag Capensor investerar i".

Finansinspektionen anser ändå att den verksamhet som Capensor bedriver kräver tillstånd från myndigeheten och hänvisar till att Capensor sammanför garanter och kapitalsökande företag och tar betalt för det. "Att sammanföra investerare och kapitalsökande bolag på det sättet kräver enligt FI:s bedömning tillstånd enligt LV".   

FI gör även bedömningen att "bolagets handel med finansiella instrument och även tjänsten som likviditetsgarant om denna erbjuds i större omfattning än vid något enstaka uppdrag kräver tillstånd enligt LV".

Myndigheten pekar även på att Capensor vid upprepade tillfällen har deltagit som emissionsgarant vid emissioner.

"Capensor ingår således avtal med emittenten om att vara rådgivare, organisera garantikonsortium och själva garantera en viss del av emissionen mot betalning. Bolaget åtar sig med andra ord att både placera och köpa de finansiella instrument som placeringen avser".

Capensor har för detta erhållit en ersättning motsvarande 10 procent av det garanterade beloppet alternativt 12 procent i aktier av det garanterade beloppet.

"Ett sådant deltagande kan inte anses ha skett vid ett fåtal tillfällen, vilket bolaget uppger, utan förekommer enligt FI:s bedömning kontinuerligt och yrkesmässigt och kräver därmed tillstånd enligt LV".

Capensor har i sitt svar till FI uppgett att den ersättning som erhålls från tjänster som kan anses vara tillståndspliktiga är en mycket liten del av bolagets omsättning och resultat och att den största delen av intäkterna härrör från investeringsavkastning. Men detta har inte påverkat FI:s bedömning, enligt belsutet.     

Capensor är bland annat storägare i Nickel Mountain på NGM:s observationslista, Dividend Sweden på NGM samt Target Every One på First North.

Realtid.se söker Bo Lindén som är styrelseordförande i bolaget men också vd för Divident Sweden. Tidningen söker även bolaget vd Patric Sjölund för en kommentar.

I slutet av förra veckan gick Pensionsmyndigheten ut med nya förslag som, om de genomförs, kommer tvinga bort 300 fonder från PPM-systemet, men syftet är att göra pensionssystemet säkert för pensionsspararna och pensionärerna. I ett ytterligare steg har regeringen lyssnat på myndigheterna och förändrar nu den förordning som reglerar utbyte av information mellan Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten. Detta framgår att ett pressmeddelande. 

"Förändringen innebär att myndigheterna har en ömsesidig skyldighet att, utan att hindras av sekretess, lämna uppgifter till varandra och skapa samverkan för att bättre förebygga, förhindra och upptäcka den organiserade och systemhotande brottsligheten inom premiepensionssystemets (PPM) fondtorg”.

- Myndigheterna ger oss tydliga signaler, hade de kunnat samarbeta mer kring informationsutbyte hade det varit enklare att kontrollera premiepensionssystemet. Nu ger vi dem den möjligheten, säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister och ordförande i den blocköverskridande pensionsgruppen.

- Senaste året har vi sett hur bolag medvetet skapat ett finansiellt upplägg för att berika sig själva på bekostnad av pensionsspararna. Det hör inte hemma i pensionssystemet och det har skadat förtroendet för pensionssystemet mycket negativt, säger Annika Strandhäll.

Pensionsmyndigheten har under våren tydligt efterlyst möjlighet till mer informationsutbyte. De berörda myndigheterna är överens om att den misstänkta brottsligheten förefaller organiserad och man har diskuterat hur en samverkan kan ske dem emellan. I dag är Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen förhindrade av sekretess att lämna ut uppgifter till Pensionsmyndigheten som skulle kunna leda till åtgärder från respektive myndighets sida, vilket nu alltså ska ändras.

Ändringen av förordningen om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet föreslås träda i kraft så fort som möjligt, vilket bedöms kunna vara den 1 juli 2017.

För bara någon vecka sedan kom Pensionsmyndighetens utredning av läget. I den föreslås skärpta krav som skulle leda till att 300 av dagens 800 fonder skulle försvinna ur systemet. Men FI-chefen vill ha än hårdare krav. Fonderna skall ha funnits i minst tio år och ha ett förvaltat kapital på minst fem miljarder kronor. Det är krav som är tio gånger högre än de som Pensionsmyndigheten vill införa.

–Tio alternativ låter ganska rimligt. Då skulle man uppnå att valsituationen, alltså syftet, blir lättare att nå – att man kan välja sin preferens, säger Erik Thedéen.

–Vi vill ha ett rimligt system för Sveriges blivande pensionärer.

Finansinspektionen har i samband med en undersökning av Landshypotek Bank identifierat brister i en av bankens värderingsmetoder av fastigheter och obligationer som av banken kallas för ”förenklad marknadsvärdering”.
 
Finansinspektionen (FI) bedömer att värderingsmetoden inte uppfyller kraven i regelverket för säkerställda obligationer då banken inte har bedömt varje fastighet självständigt och separat. Enligt FI kan värderingsmetoden leda till värden som ligger både under och över det egentliga marknadsvärdet, skriver Finansinspektionen i ett pressmeddelande.
 
FI förelägger därför banken att senast den 31 december 2018 utesluta de hypotekskrediter som inte är avsedda för bostadsändamål och som inte har individuellt värderade marknadsvärden ur säkerhetsmassan för säkerställda obligationer.

FI har i sitt beslut avsatt en relativt lång period för banken att göra rättelse. Detta för att ge banken tillräckligt med tid för att fastställa uppdaterade marknadsvärden för de hypotekskrediter som har värderats med den förenklade marknadsvärderingen.

Förläggandet förvånar

– Det är förvånande att Finansinspektionen nu ändrar sig och inte tillåter denna typ av delvärdesmetod, som är en erkänd metod att värdera jordbruksfastigheter på. Myndigheten genomlyste och godkände användningen av förenklade marknadsvärderingar när Landshypotek Bank fick tillstånd att ge ut säkerställda obligationer 2006, kommenterar Martin Kihlberg, tillförordnad chefsjurist på Landshypotek Bank, i ett pressmeddelande.
 
– Banken har således använt metoden som en av flera värderingsmetoder under tio år utan att vare sig Finansinspektionen eller den oberoende granskaren har haft synpunkter eller något att erinra, säger Kihlberg och fortsätter:

– Det här sättet att göra en individuell värdering är endast en av flera metoder som banken använder för att fastställa fastigheters marknadsvärde. Användningen av metoden är begränsad vid bankens kreditgivning, och används för mindre fastigheter.
 
– Finansinspektionens helomvändning och beslut om ändrade förutsättningar riskerar dock att försvåra för vår verksamhet och utlåningen till landsbygden och de gröna näringarna. Förändringar och ändrade förutsättningar får alltid en större påverkan på de mindre aktörerna på bankmarknaden än på de stora. I förlängningen påverkas kundernas möjligheter att kunna välja mellan flera alternativ och olika typer av banker på marknaden. Vi kommer nu att analysera Finansinspektionens beslut, säger Martin Kihlberg

Nu etableras Danske Hypotek efter klartecken från Finansinspektionen, enligt ett pressmeddelande. Danske Hypotek ska ge ut säkerställda obligationer får därmed tillgång till den svenska kapitalmarknaden, vilket på sikt kommer att gynna Danske Banks kunder, enligt pressmeddelandet.

– Det är glädjande att tillstånden nu är på plats. Genom Danske Hypotek får vi åtkomst till den svenska kapitalmarknaden, något som kommer att gynna våra privatkunder på sikt. Nyligen trädde samarbetsavtalen med Saco och TCO i kraft som bland annat handlar om att erbjuda attraktiva bolånetjänster till deras drygt 2 miljoner medlemmar. Det nya bolåneinstitutet i kombination med samarbetsavtalen gör att vi nu stärker vår position på den svenska privatmarknaden, säger Stojko Gjurovski, chef för Personal Banking på Danske Bank Sverige.

– I avvaktan på tillstånden har Danske Hypotek arbetat med en mängd olika förberedelser för att kunna påbörja verksamheten. Vi har bland annat genomfört ett antal möten med institutionella investerare och ser fram emot att erbjuda marknaden våra första säkerställda obligationer under hösten, säger Per Tunestam, vd Danske Hypotek.

Danske Hypotek är en del av Danske Bank A/S och lyder under Finansinspektionens  tillsyn.

Finansinspektionen i Finland meddelar ett makrotillsynsbeslut om att riskviktsgränsen för bostadslån sätts till 15 procent. Denna lägsta gräns gäller banker som tillämpar de så kallade interna modeller i beräkningen av kapitaltäckningen för bostadslån. Kravet träder i kraft den 1 januari 2018 och ska vara i kraft under två år, enligt ett pressmeddelande.

Lånetaket förbli oförändrat, det vill säga belåningsgraden förblir 90 procent och för första bostäder 95 procent. Säkerhetskraven förblir oförändrade och det kontracykliska buffertkravet förblir noll, enligt pressmeddelandet.

− Höjningen av riskvikterna bidrar till att stärka det finansiella systemets bärkraft, säger Olli Rehn, ordförande för Finansinspektionens direktion. – Även om ökningen av skuldsättningen har dämpats ligger hushållens skuldbörda fortfarande på en hög nivå. 

Riskvikternas storlek bestämmer hur stor kapitalbasen i kreditinstitutets balansräkning ska vara för att ge skydd mot kreditförluster på botadslån.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Riksbankens direktion har utsett Henrik Braconier till ny chef för avdelningen för finansiell stabilitet. Han lämnar därmed sin tjänst som chefsekonom på Finansinspektionen (FI).

– Henrik Braconier har en gedigen bakgrund som ekonom och har arbetat med ekonomisk analys under lång tid. Jag och mina kollegor i direktionen är mycket nöjda med att Henrik Braconier kommer att leda och utveckla det fortsatta arbetet på den finansiella stabilitetsavdelningen, säger riksbankschef Stefan Ingves, i pressmeddelandet.

Braconier har varit chefsekonom på FI sedan 2014. Dessförinnan arbetade han som senior ekonom på OECD mellan 2009–2014 och som prognoschef på Finansdepartementet 2004-2009. Han har en doktorsexamen i nationalekonomi från Lunds Universitet.

Braconier börjar sitt nya jobb på Riksbanken den 1 januari 2018. Olof Sandstedt fortsätter fram tills dess som tillförordnad avdelningschef för denna avdelning.

Rekrytering av ny chefsekonom till FI ska påbörjas inom kort, enligt myndigheten.

I dag publicerades en korrigering av Erik Karlins förvärv av aktier i Tobin Properties där han är vd. Det rör 15 transaktioner om 8.760 aktier fördelade på tre dagar i början av sommaren till kurser mellan 67 kronor och 73 kronor. Totalsumman landade på cirka 600.000 kronor.

I ett meddelande skriver Erik Karlin, som gjort förvärven via bolaget Karlin & Co Stockholm AB: "Jag har av misstag slagit ihop mina transaktioner till ett och samma rapporteringstillfälle vilket jag nu på efterhand förstått varit felaktigt. Ber om ursäkt för detta och kommer nu försöka korrigera detta så att det bli rätt", framgår det i Finansinspektionens insynslista.

Aktierna handlas på First North.

Tobin Properties rapporterade så sent som i fredags halvårsrapporten som visar att bolaget går starkt framåt. Rörelseresultatet ökade till 45,7 miljoner kronor jämfört med -10,1 miljoner kronor  samma period i fjol. resultat efter skatt ökade till 40,2 miljoner kronor jämfört med -10,7 miljoner kronor året innan.

Tillväxtmålen för Tobin Properties under 2017 är att sälja bostäder till ett värde om 2 miljarder kronor samt byggstarta 500 bostäder. Enligt vd-ordet i rapporten har bolaget hunnit nå halvvägs under halvåret.

Erik Penser bank har med vd Johan Mörner gått blixsnabbt framåt efter omstruktureringarna i organisationen. Under senaste året har banken ökat intäkterna och ökat kostnadsmassan. Nu utökar banken även antalet anställda i organisationen.

- Vi har rekryterat väldigt mycket folk under den senaste tiden och det kommer några till under september men de är inte officiella. Vi har stärkt upp på alla enheter. Under augusti-september är det tolv nya som började här på banken, säger Johan Mörner, vd och CEO på banken.

En av dessa tar dessutom plats i ledningen och två av dem som firmatecknare. Samtidigt lämnar analyschefen Mattias Isakson sin anställning.

- Mattias har valt att lämna, det stämmer, säger Johan Mörner till Realtid.se.

- Vi har ersatt Mattias redan. Numera är David Cederberg vår analyschef. Han har arbetat en period hos oss. Han är en väldigt erfaren analytiker som varit med länge och kommer från Pareto närmast.

Jonas Thulin, som kommer närmast från Nordea där han var chef för tillgångsallokering, är Erik Penser Banks nye kapitalförvaltningschef.

- En del av de uppgifter som Mattias hade kommer Jonas ta över. Vi känner att vi har en riktigt bra uppställning nu när det gäller kapitalförvaltningen och analys, säger Johan Mörner.

Ytterligare två analytiker har rekryterats till banken. Rikard Engberg kommer från nyhetssajten Fastighetsvärlden och Marlon Värnik kommer från egen verksamhet där han arbetat med trading och analys.

Banken har även rekryterat en ny IT-chef, Lars Sönnerlid, som kommer närmast från East Capital. Han tar plats i bankens ledningsgrupp och blir firmatecknare i bolaget.

Banken har även stärkt kontrollfunktionerna och tagit in en complianceofficer som heter Charlotta Olivendahl som kommer från Finansinspektionen. Från denna myndighet har Erik Penser Bank även rekryterat juristen Tanja Svedulf.

Banken har även rekryterat David Rejman-Körösi till Riskavdelningen. Han kommer närmast från Söderberg & Partners.

Martin Theimer, som senast kommer från UBS, rekryteras till enheten för investeringslösningar.

Mats Kalmelid, som kommer närmast från Carnegie, rekryteras till mäkleriet liksom Anton Nerman som närmast kommer från Swedbank och tillträdde i somras.

Till corporate finance har Erik Penser Bank rekryterat Kajsa Gejhammar, som kommer närmast från Catella.

Det är ännu för tidigt att säga vad Nordeas beslut kommer att innebära för Finansinspektionens tillsyn över banken.

– Vi kommer att ha en dialog med Nordea och övriga nordiska länder om hur förändringen ska genomföras. Det viktiga är att banken har en stabil och sund verksamhet, och det gäller oavsett var huvudkontoret ligger, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen, i ett pressmeddelande.

– EU:s regelverk gör det möjligt för banker att bedriva gränsöverskridande verksamhet inom EU. Vår uppgift är att värna finansiell stabilitet och konsumentskydd oavsett varifrån verksamheten drivs, säger Thedéen.

– Statliga åtgärder bör istället fokusera på de grundläggande orsakerna till stigande bostadspriser och hög skuldsättning. Exempelvis vore en försiktig avtrappning av ränteavdraget en bättre åtgärd, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg.

Finansinspektionen har föreslagit föreskrifter som innebär att hushåll vars skulder är större än 4,5 gånger inkomsten får ett extra amorteringskrav. De nya kraven ska läggas ovanpå befintliga krav i form av bolånetak och amorteringskrav.

Bankföreningen delar Finansinspektionens och andra myndigheters bedömning att en fortsatt snabb ökning av bostadspriser och hushållens skuldsättning kan innebära risker för svensk ekonomi. Att ytterligare detaljreglera hushållens möjligheter att låna pengar är dock inte rätt väg framåt enligt föreningen.

Förslaget skulle enligt Bankföreningen medföra en ytterst komplex och svårförståelig reglering av bolån till hushåll. Regelverket ska hanteras av tusentals banktjänstemän och påverkar på sikt miljontals bankkunder. Det är därför viktigt att det inte är för komplext och att bolånekunderna kan förstå intentionerna bakom det. Annars riskerar reglerna att förlora sin legitimitet, skriver Bankföreningen i ett pressmeddelande.

– Ett ytterligare skärpt amorteringskrav kopplat till skuldkvoten förstärker trösklarna att komma in på bostadsmarknaden eftersom det till stor del skulle drabba förstagångsköpare. Det skulle också minska rörligheten genom att försvåra för hushåll att byta både bostad och bank, säger Hans Lindberg.

Nordeas styrelses beslut om en planerad flytt av bankens säte till Finland innebär mer likvärdiga konkurrensvillkor för bankverksamheten i Finland. Om planen, på att flytta Nordeas huvudkontor till Helsingfors, förverkligas kommer en större del av bankverksamheten i Finland än tidigare att omfattas av en enhetlig tillsyn och reglering, skriver den finska Finansinspektionen i ett pressmeddelande.

Det gemensamma europeiska regelverket för banker lämnar dock fortfarande stort utrymme för tillsynsmyndigheternas nationella tolkningar.

– Med tanke på genomskinligheten av finansmarknaden skulle det vara önskvärt med jämförbara kapitaltäckningskrav mellan länderna, säger Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen i en kommentar.